Vattenförvaring hemma: så mycket vatten behöver du och så håller det sig drickbart

Hur många kärl behöver du, och hur stora?

Mellan 21 och 35 liter per person för en vecka, alltså två till fyra tiolitersdunkar per person. Räkna på 3–5 liter per person och dygn enligt MCF, Myndigheten för civilt försvar som hette MSB fram till namnbytet, och Livsmedelsverket. Den lägre nivån täcker bara det du dricker: bygger du lagret på den får du dricka men inte koka pasta, och det är precis den skillnaden som gör att folk står med tomma dunkar på dag fyra.

Storleken avgörs av vem som ska bära. Tio liter väger tio kilo fyllt, vilket är hanterbart på ett hyllplan men tungt att lyfta upp på en bänk flera gånger om dagen. Blanda därför: några stora kärl som står still i förrådet och ett mindre med tapp som får stå framme. Har ni hund eller katt tillkommer ungefär en halv till en liter per djur och dag, och den ransonen ska räknas separat.

Ska hela veckans beredskap på plats samtidigt, inte bara vattnet, står listan på hemberedskap för en vecka. Vill du hellre köpa dunkar och rening i ett färdigt paket finns de i startkit vattenberedskap.

Så fyller du dunkarna i fem steg

Hela momentet tar en kvart och går i samma ordning varje gång. Först rengör du behållaren: skölj den varmt, och behöver den desinficeras innan första påfyllningen blandar du en del klorin med tio delar vatten, låter det stå en halvtimme och sköljer sedan noga. Därefter fyller du med kranvatten rakt av — är vattnet redan klorerat, vilket kommunalt vatten oftast är, ska du inte tillsätta något mer.

Sedan försluter du tätt, märker med datum och ställer undan mörkt och svalt. De tre sista stegen är de som glöms, och en dunk med lös kork blir dålig långt före sin tid.

Kärlet ska vara livsmedelsgodkänt, tätt och lätt att borsta ur — BPA-fri plast, glas och rostfritt stål fungerar alla. Använd aldrig en behållare som har innehållit kemikalier, hur väl den än sköljts. Tunna engångsflaskor av PET duger för en kort vända men inte för långtidsförvaring: de släpper igenom luft och kan avge mikroplaster när de återanvänds eller står varmt. Vilka kärl som är värda pengarna står i vattendunk för kris.

Var ska vattnet stå, och vad gör frysen för nytta?

Mörkt och så svalt du kommer undan med, för det är ljuset som får en hinna att växa på insidan. En källare är idealisk, men en garderob på norrsidan eller ett skåp längst in i hallen duger också. Det som inte fungerar är fönsterbrädan eller en balkong i söderläge.

Frysen är den mest underskattade förvaringsplatsen i huset. Frys in vatten i PET-flaskor, så gör de dubbel nytta: de håller frysen kall betydligt längre när strömmen är borta, och när de tinar har du dricksvatten. Det enda du måste komma ihåg är att inte fylla flaskorna hela vägen upp — vatten tar större plats som is, och en full flaska spricker i frysen.

Har du egen brunn står du själv för att få upp vattnet när elen är borta, och då behövs hink och lina eller en handpump. Går brunnen dessutom ned i nivå under en torr sommar är det en annan sorts problem än några dygns avbrott — läs om vad du gör när brunnen sinar hos Dricksvattenfilter.nu. Är vattnet du får upp osäkert avgör du metod i vattenrening i kris.

Hur ofta ska vattnet bytas, och vad gör du med det gamla?

Lägg in ett halvårsbyte i kalendern, gärna vid sommar- och vintertid så att det inte behöver kommas ihåg. Ett halvår är en försiktig rutin snarare än en gräns — vatten som står rätt håller sig fräscht betydligt längre — men en kalenderpåminnelse blir av, medan en bedömning skjuts upp.

Det gamla vattnet ska inte hällas ut i vasken. Vattna blommorna med det, eller spola toaletten. Hela rotationen kostar då noll kronor och ungefär tio minuter, vilket är värt att veta innan den skjuts upp ännu ett halvår.

Har en dunk stått ljust kan insidan ha fått en slemmig hinna av bakterier som lever av ljuset. Den är ofarlig för de flesta men ger tydlig bismak, och en diskborste löser det oftast. Sitter beläggningen kvar behövs klor, och då gäller en annan spädning än när du gör i ordning ett nytt kärl — vilken står i frågorna längst ned.

Toaletten och hygienen när kranen är torr

Det här är delen folk glömmer tills den blir akut. Både toaletter och vattenpumpar kan sluta fungera vid ett strömavbrott, eftersom det kommunala systemet går på el, och toalettbesöket är svårare att lösa i efterhand än dricksvattnet.

Listan är kort nog att fixa på en eftermiddag: en hink med lock som blir improviserad toalett, plastpåsar eller sopsäckar att klä den med, kompostströ eller sågspån att strö över, toalettpapper, våtservetter och handsprit. Har ni små barn läggs blöjor till, och mensskydd hör hemma på samma lista. Handla allt i förväg, för i stunden går det inte. Hur hinken används utan att det börjar lukta står i hygien i kris.

Vad ändras när ni ska lämna hemmet i stället?

Volymen krymper och tillgängligheten tar över. Hemma står vattnet tungt och stilla i förrådet; ska ni ge er iväg ska det i stället gå att bära och nås på några sekunder. Tre dygn kräver minst nio liter per person, mer än de flesta orkar bära någon längre sträcka, så vattenplanen på väg ut handlar mer om påfyllning än om packning.

Det praktiska svaret är att ha en tom, hopvikt behållare liggande i väskan. MSR DromLite Bag 6 liter väger nästan ingenting tom och tar ingen plats förrän den behövs. Vattnet du fyller den med är sällan garanterat drickbart, så räkna med att koka eller rena det innan det går i muggen. Hela packlistan för en utrymning står på färdigpackad nödväska eller packa själv.

• Snabbt val Har du ingenting hemma i dag: skaffa kärlen först och fyll dem samma kväll. Ett tomt kärl i förrådet hjälper ingen, och kranen som ska fylla det är just det som slutar fungera.
• Bor du i lägenhet Lägg en del av lagret i frysen som flaskor — de tar plats du ändå betalar för och håller maten kall när strömmen är borta.
• Har du husdjur Märk deras vatten separat, annars försvinner det in i hushållets ranson på dag två.

Vanliga frågor om att förvara vatten hemma