Första hjälpen och hygien i kris: kit, förband och skydd

Vad ska ett första hjälpen-kit innehålla?

Tolv saker: plåster i olika storlekar, sterila kompresser med tejp, sårtejp, gasbinda och elastisk binda, triangelbandage, tryckförband för större blödningar, sax och pincett, säkerhetsnålar, engångshandskar, sårrengöring eller koksaltlösning och en värmereflekterande nödfilt. Det är alltså inte plåstren som skiljer ett riktigt kit från en ask i köksskåpet, utan de fyra sista posterna.

Ovanpå sårvården kommer husapoteket: febertermometer, smärtstillande i flytande form eller stolpiller till de minsta, allergitabletter, vätskeersättning vid kräkning och diarré, avsvällande nässpray, medicinskt kol och den medicin du själv äter varje dag. Vill du ha ett mått att jämföra kit efter finns DIN 13164:2022, en europeisk kvalitetsstandard för minimiinnehållet. Den säger vilka förbandstyper som ska ingå, i vilka mängder och med vilka kvalitetskrav, och hur kitstorlekarna skiljer sig åt i praktiken går igenom i Välj rätt första hjälpen-kit.

MCF, Myndigheten för civilt försvar och tidigare MSB, räknar husapotek och hygienartiklar som två egna poster i grundchecklistan för hemberedskap. Den uppdelningen är värd att ta på allvar: att kunna ta hand om en skada och att kunna hålla rent är olika problem, och den som bara löser det första sitter med halva besväret kvar efter tre dygn.

Om du bara lägger till en enda sak, vilken ska det vara?

En blodstoppare, alltså en färdig enhet där kompress, tryckplatta och fixering sitter ihop och läggs an i ett moment. Poängen är att den fungerar i händerna på någon som aldrig har övat. Ett vanligt tryckförband ska lindas rätt under stress; en blodstoppare läggs över såret och dras åt.

Den ersätter varken sårvårdsmaterialet eller husapoteket. Den täcker det läge där minuterna är få och ingen i rummet har gått en kurs. Ligger det redan en i bilens kit är det den du flyttar in i hemmets, överst så att den syns när locket öppnas. Har du inget kit alls väger tryckförbandsdelen tungt vid valet: Qris First Aid har en trauma pad och tre elastiska bandage, alltså det som krävs för att kunna trycka mot en blödning även utan färdig enhet.

Vad är krisstöd, och varför räknas det som första hjälpen?

Krisstöd är omhändertagandet som riktar sig mot psyket i stället för mot såret. Arbetsmiljöverkets föreskrift heter just "Första hjälpen och krisstöd", och de två behandlas som en enhet. En kris beskrivs där som en händelse där en person inte längre klarar situationen med sina vanliga sätt att hantera saker.

Föreskriften är skriven för arbetsplatser, men indelningen går att flytta hem. Den som suttit i ett mörkt trapphus i tre timmar behöver sällan förband. Det som hjälper är en filt, någon som stannar kvar och en lampa som pekar åt rätt håll. Nästan varje checklista för krislådor hoppar över den delen och räknar bara artiklar, så skriv upp de viktigaste telefonnumren på papper och lägg lappen i kitet.

Varför hör hinken och tvättpulvret till första hjälpen?

För att det som gör folk sjuka under ett längre avbrott sällan är en skada. Toaletter och vattenpumpar slutar fungera när elen går, och då kommer avfallet, tvätten och handhygienen tillbaka som ett dagligt problem. En Kristorgets hopfällbara hink löser bärandet och spolandet, och Kristorgets PrepperWash tvätten. Hur nödtoaletten byggs så att den varken luktar eller stoppar avloppet står i Hygien i kris.

Maten är den andra halvan. Livsmedelsverket och krisinformation.se varnar för matförgiftning vid strömavbrott: håll kylskåpet kring 4 °C, ställ tillbaka kylvarorna så fort du kan och släng det som är missfärgat eller luktar avvikande. En fylld frys håller sig kall i ett par dygn om dörren får vara stängd, så ät upp kylvarorna först. En magsjuka i ett hushåll utan rinnande vatten är betydligt värre än samma magsjuka en vanlig vecka.

Var förvarar du kitet, och när blir det för gammalt?

Aldrig i badrummet. Fukten från duschen bryter ner både förbandsmaterialet och läkemedlen, och ett sterilt omslag som legat i fuktig luft i två år är inte sterilt den dag det behövs. Hallgarderoben, sovrumsbyrån eller hyllan intill krislådan är bättre val, och läkemedlen ska stå oåtkomligt för barn.

Kostnaden efter köpet är låg. De 746 kronorna är en engångsutgift, och sedan är det bara det förbrukade som ska ersättas. Plåster tappar häftan, koksaltlösning har ett datum och receptfria tabletter likaså. Vilka delar som behöver bytas när, och hur ofta lådan ska gås igenom, står i Komplettera beredskapslådan.

Vilken av fördjupningarna svarar på din fråga?

• Ska kitet ligga hemma, i bilen eller i evakueringsväskan? Välj rätt första hjälpen-kit
• Hur går du på toaletten och tvättar dig när vattnet är borta? Hygien i kris
• Vad saknas i den färdiga lådan du redan har köpt? Komplettera beredskapslådan

• Snabbt val Saknar du kit helt är ett färdigt med redovisad innehållslista både snabbare och billigare än att köpa förbanden styckvis.
• Har du redan ett kit Lägg pengarna på hygiendelen i stället, den posten saknas i nästan varje hem.
• Bor du i lägenhet Toaletten är det första som slutar fungera — hink med lock före allt annat.

Vanliga frågor om första hjälpen-kit i kris