Evakueringsplan för familjen: samlingsplats, vägar och vad som ska med
Uppdaterad 7 september 2026
Annonslänkar: vi kan få provision när du handlar via länkar på sidan.
En krislåda löser vad ni tar med, men inte vart ni tar er eller hur ni hittar varandra om telefonerna tystnar. En evakueringsplan är tre beslut fattade i förväg: vem som bestämmer, var ni möts, och vad som ligger utöver lådan.
Länsstyrelsen, räddningstjänsten eller Polisen beslutar — inte du själv
En bestämd mötesplats gör att ni hittar varandra utan mobilnät
Polisen registrerar utrymda via 114 14 för återförening
Bestäm vem i myndigheterna som faktiskt styr en utrymning i er situation, kom överens om en mötesplats om ni skiljs åt, och lägg ihop en packlista utöver krislådan med ID-handlingar, bankdosa och mediciner. Öva planen en gång med hela familjen, så vet alla vad de ska göra utan att fråga när det gäller.
Vem bestämmer om du måste evakuera?
Ansvaret skiftar med orsaken, och det är själva orsaken som avgör vem du ska lyssna på. Vid krigsfara eller krig är det länsstyrelsen som beslutar om utrymning under höjd beredskap i länet, och som avgör vilken befolkning som behöver lämna området respektive stanna för att hålla samhällsfunktioner igång. Länsstyrelsen kan också besluta om ett utrymningsförbud, alltså motsatsen till en evakuering.
Vid en olycka eller en akut kris, som en brand eller en kärnkraftsolycka, är det i stället räddningstjänsten som beslutar. Polisen kan besluta om utrymning vid ett allvarligt hot, till exempel våld eller ett terrordåd, och återflytt sker då ofta redan efter några timmar eller en dag. Under höjd beredskap tar regeringen, eller en myndighet regeringen utser, över beslutet för att skydda befolkningen eller frigöra ett område för militära åtgärder.
Ett konkret exempel gör mönstret tydligt. Vid skogsbranden i Västmanland 2014 evakuerades tusentals människor, och informationen gick ut via länsstyrelser, kommuners webbplatser, sociala medier och dörrknackning. Under en snöstorm i Västernorrland höll kommunen krismöten för att skydda samhällsviktig verksamhet, med devisen att liv och hälsa går först. Skalan skiljer sig, men principen är den samma: en instans med mandat fattar beslutet, aldrig hushållet på egen hand.
Packlistan utöver krislådan
MCF:s checklista för själva utrymningen är längre än de flesta tror, och den är en annan lista än hemberedskapens. Den omfattar mat och vatten för några dagar, personliga favoritsaker för barnen, ID-handlingar, bankkort och kontanter, bankdosa eller BankID, nycklar, mediciner och hjälpmedel inklusive recept — hörapparat, glasögon, dosett eller rollator — en radio med batteri, sol eller vev, varma kläder och regnkläder, hygienartiklar, mobiltelefon med laddare som fungerar i bilen, dator med nätdel, karta och kompass samt viktiga papper på telefonnummer, bankkonton, försäkringar och lagfarter.
Stäng av gas, vatten och el, stäng fönstren och lås dörrarna innan ni lämnar bostaden. Berätta för barn och äldre vad som händer, och hjälp den som inte klarar att packa själv. Två poster glöms ofta: en kylväska för mediciner som behöver hållas svala, och ett kramdjur till barnen för att skapa trygghet under själva utrymningen.
En bestämd samlingsplats gör att familjen hittar varandra även om mobilnätet ligger nere.
Två köpval för det som ligger utöver krislådan
Har ni inget färdigt sedan tidigare löser de här två köpvalen pappersfacket och det bärbara kitet i bilen. Priserna gällde hos butikerna den 7 september 2026 och kan ha ändrats.
Bäst för att ha papperen samlade i ett eget fack
Qris Rescue Hemmakit
2 989 kr Qris Rescue
Vattenavstötande väska med ett vattensäkert utsidesfack för pass, kontanter och papper.
Vadderat ryggstöd och dämpad axelrem för bärning över en längre sträcka.
ID-handlingar och bankdosa ligger åtkomliga utan att huvudfacket öppnas i dörren.
Sortimentet redovisas inte artikel för artikel, så räkna med att komplettera efter genomgång.
Tänk på: det här är det dyraste av de två — lägg hellre resten av budgeten på mediciner och vatten än på en andra väska.
Ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är den kanal beslut om utrymning oftast går via. Meddelandet ska gå att förstå oavsett språk, ålder, läskunnighet eller funktionsnedsättning, och vid större händelser är Sveriges Radio P4 den kanal att följa löpande. Lita på myndighetens instruktion i stunden, inte på egna gissningar om hur allvarligt läget faktiskt är.
En myndighet, normalt kommunen, kan öppna uppsamlingsplatser i eller nära det utrymda området och utrymningsplatser längre bort, med information, registrering och beroende på händelse sjukvård, dusch eller tillfälligt boende. Vet ni i förväg var kommunens trygghetspunkter brukar ligga sparar det tid när beskedet väl kommer.
Larmet går Lyssna på instruktionen, packa listan och stäng av gas, vatten och el.
Trångbott i lägenhet Kom överens med grannarna om ett gemensamt förråd för skrymmande saker.
Barn i hushållet Lägg in ett kramdjur i väskan, det gör mer för tryggheten än vikten kostar.
Om familjen splittras
Bestäm en mötesplats innan något händer, och se till att alla i familjen känner till den utan att behöva fråga. Poängen med att öva planen i förväg är just att den ska sitta i minnet också när stressen är hög och telefonerna inte fungerar.
Blir utrymningen beordrad registrerar Polisen namn, kontaktuppgifter och annan information om de som lämnat området, antingen på själva utrymningsplatsen eller via telefonnumret 114 14. Syftet är dubbelt: det underlättar myndigheternas hjälparbete, och det gör att anhöriga som söker varandra faktiskt kan hittas i systemet i stället för att leta på egen hand.
Öva planen innan krisen kommer
En plan som bara finns i huvudet håller sällan när det gäller på riktigt. Öva den med hela familjen i förväg, så minskar stressen och osäkerheten i en verklig nödsituation, och alla i hushållet vet hur man stänger av gas, vatten och el innan man lämnar bostaden.
Håll bilen fulltankad och i gott skick, med pumpade däck och extra bränsle om möjligt, eftersom den ofta är det bästa transportmedlet när ni faktiskt behöver ge er av. Lyssna på officiella meddelanden och instruktioner för att avgöra om ni ska evakuera eller stanna kvar, i stället för att lita på egna observationer eller rykten. Vill ni gå vidare med själva färdvalet finns nästa steg i ruttplanering med bil, cykel eller till fots.
Vanliga frågor om evakueringsplanen
Vem bestämmer att en familj måste evakuera?
Det beror på orsaken. Länsstyrelsen beslutar om utrymning vid krigsfara eller krig, räddningstjänsten vid en olycka eller brand, och Polisen vid ett allvarligt hot. Under höjd beredskap är det regeringen, eller en myndighet regeringen utser, som får fatta beslutet.
Vad ska packas utöver den vanliga krislådan?
ID-handlingar, bankdosa eller BankID, mediciner och hjälpmedel med recept, laddare till telefonen och bilkompatibel om möjligt, samt viktiga papper i original eller kopia: bankkonton, försäkringshandlingar och registreringsbevis. MCF:s lista är längre än krislådans och värd att gå igenom separat.
Hur hittar familjen varandra om ni skiljs åt vid en evakuering?
Bestäm en mötesplats innan något händer, och öva den så att alla vet vägen dit utan att fråga. Blir utrymningen beordrad registrerar Polisen namn och kontaktuppgifter på plats eller via 114 14, just för att hjälpa anhöriga att hitta varandra igen.
Räcker det att bara vänta på ett VMA innan vi packar?
Nej, då är ni redan sena. Ett VMA talar om att läget är akut, men packningen, mötesplatsen och en fulltankad bil ska vara klara innan larmet går. Följ ändå alltid myndigheternas besked om när det faktiskt är tid att lämna hemmet, i stället för att gissa själva.
Sätt er vid köksbordet i kväll
Bestäm mötesplatsen, skriv packlistan utöver krislådan och berätta för barnen vad planen betyder. En kvart vid bordet är hela kostnaden.
