Nödväska vid strömavbrott med checklista och evakueringsplan

När strömmen går vill du inte leta. En färdig nödväska och en enkel plan gör kaos till hanterbart.

Varför en nödväska vid strömavbrott

Här är hur jag tänker: när lamporna slocknar blir det svårare att ta beslut. Det är helt normalt. En nödväska – ibland kallad go bag – ger dig tid. Du vet att det mest grundläggande redan är fixat, så du kan fokusera på nästa steg.

Tänk så här: du sparar minuter som känns som timmar. Plånbok, nycklar, ficklampa, vatten, något varmt – allt på en plats. Om du behöver lämna hemmet går det snabbt. Om du stannar hemma har du ändå det viktigaste nära.

Vill du sätta din väska i ett sammanhang finns en bredare guide om strömavbrott. Där kopplar vi ihop väskan med värme, vatten och kommunikation.

Så bygger du din nödväska – enkel ram

Jag gillar att dela upp allt i fyra frågor: Kan jag se? Kan jag hålla värmen? Kan jag dricka och äta? Kan jag nå någon? Det låter basic, men det täcker 80 % av behoven under ett strömavbrott.

Sen lägger du till det personliga: medicinska behov, barnens grejer, husdjur, dokument. Och en sak till – små kontanter. Kort kan krångla när elen ligger nere.

Vill du komplettera fler saker för hemmet finns en guide om beredskapskit och hygien. Tillsammans med nödväskan blir det en trygg bas.

Nödväska checklista – baspackning

Det här är en enkel nödväska checklista för 48 timmar. Den funkar i lägenhet och hus. Anpassa efter årstid och klimat där du bor.

Se och hitta: pannlampa eller ficklampa med extra batterier, liten pannlampa för barn, reflex. Kort snöre och silvertejp för improviserade lagningar.

Hålla värmen: mössa, vantar, halsduk eller buff, tunn regnjacka, nödfilt eller filt. Om du planerar att elda ute, läs även om värme och väderskydd för grundtips.

Dricka och äta: vattenflaskor, enkla snacks, energikex, sked och mugg. Om du vill säkra extra vatten i hemmet, kika på vatten- och bränslebehållare och hur du kan koka och rena vatten vid behov.

Kommunikation: fulladdad powerbank, kort laddkabel, anteckningsblock och penna, utskrivna telefonnummer. En fickradio om du har.

Packlista nödväska för familj och husdjur

När vi packar för fler blir det lätt rörigt. Mitt knep: samma bas för alla, plus en liten påse “personligt” per person. Det gör att du hittar rätt grej snabbare. Skriv namnet på påsen.

Barn: liten mjukis eller kortlek för lugn, extra strumpor, favorit-snack. En plastmapp med kopior på viktiga nummer. Du kan även spara korta, lugnande instruktioner som barnen känner igen.

Husdjur: vatten, torrfoder, skål, koppel, bajspåsar, filt. I vår guide om nödpackning familj och husdjur finns fler konkreta exempel för olika djur.

Dokument: legitimation, namn och nummer till kontaktperson, försäkringsuppgifter. Ett enkelt “hemmaark” funkar, gärna ihop med en liten broschyr och kortlek som hjälper när stressen slår till.

Evakueringsplan för familj steg för steg

En evakueringsplan familj behöver inte vara avancerad. Den ska vara kort, tydlig och testad. Skriv ner två mötesplatser: en nära huset och en längre bort. Bestäm också vem som hämtar vem.

Rita en enkel karta över området. Markera vägar som funkar utan hiss och el. Försök gå sträckorna en gång. Små detaljer – som var grinden är – sparar tid när det är stressigt.

För mallar och fler exempel kan du utgå från vår sida om evakueringsplan för familj. Den hjälper dig att göra planen mer komplett utan att bli krånglig.

Go bag eller hemmapåse – vad passar dig?

“Go bag” låter tufft, men tänk enkelt: en ryggsäck du kan ta och gå med. Hemmapåse är samma sak, men främst tänkt för att använda hemma. Båda fungerar. Välj efter din vardag.

Om du pendlar långt, ha en mindre på jobbet eller i bilen. Om du mest är hemma, satsa på en lite större väska som står nära ytterdörren. Det viktigaste är att den alltid är på samma plats.

Vill du fördjupa hemmaspåret hittar du fler byggstenar på startsidan och i vår sektion om strömavbrott där allt hänger ihop.

Förvaring, underhåll och övning

Jag är inte helt säker på vilken väska du föredrar, men jag vågar säga detta: ha den synlig. Hallen, en krok på insidan av garderoben, eller bakom dörren. Om du måste leta är poängen borta.

Underhåll blir lätt om du kopplar det till något du ändå gör. När du byter brandvarnarens batteri, kolla väskan. Ta en kort provkväll: släck lamporna, använd bara väskans innehåll en timme. Det avslöjar luckor utan dramatik.

Vill du säkra hygien och småprylar bättre, komplettera med enkla tips från beredskapskit och hygien. Det gör väskan mer komplett.

Snabbt beslut – när stanna, när åka?

Tänk i tre steg. Ett: är hemmet tryggt just nu? Två: hur ser närmaste timmarna ut (kyla, vatten, el)? Tre: finns information om avbrottet? Svara “nej” på första, då lutar det åt att gå.

Om du stannar, prioritera värme och vatten. Har du extra dunkar hemma, se vår sida om vatten- och bränslebehållare. Är du osäker på vattenkvaliteten, läs om hur du kan koka och rena vatten.

Om du åker, ta väskan, lås dörren, lämna en kort lapp till grannar och åk till den bestämda platsen. Vid kyla och blåst kan enkel extra utrustning för värme och väderskydd göra resan enklare.

Översikt i tabell – hur mycket och var?

Våra rekommenderade produkter

Första hjälpen-kit med nödfiltar

Kompakt kit med bandage, sårservetter och nödfiltar i väska som fästs på ryggsäck.

Till produkten

Frågor och svar

Hur stor ska nödväskan vara?

Välj en 20–30 liters ryggsäck. Den rymmer basen utan att bli för tung. Testbär den full i fem minuter.

Vad är skillnaden mellan nödväska och go bag?

I praktiken ingen. Go bag är engelska för en greppfärdig väska. Använd det ord som känns naturligt.

Hur ofta ska jag gå igenom väskan?

En gång per kvartal räcker för de flesta. Ladda powerbank, byt batterier och rotera snacks och vatten.

Var ska väskan stå hemma?

Nära utgången. Häng den på en krok i hallen eller ställ den vid dörren. Samma plats varje gång.

Vad missar folk oftast?

Utskrivna nummer, kontanter och varma handskar. Och att faktiskt prova väskan i mörker en timme.